Ibland måste man bara få ut allt ur tankarna och skriva av sig så det tänker jag göra nu. Vet inte ens vart jag ska börja men börjar väl så här då:

Hur kan man tänka så mycket så man mår dåligt? Hur kan små saker få en att må skit? Dofter, låtar och andra saker som väcker minnen...  Det är fan otroligt. Tankarna snurrar i huvudet på mig just nu och dom går inte att få bort. Även fast jag mår skapligt och inte känt mig deppig så kommer dom dåliga tankarna och trycker ner mig på botten igen... Ibland finns det orsaker men just nu finns det inga.  Men det är väl så att man är orolig för att allt ska bli skit igen... Nu för tiden tar jag allt så seriöst och har så många "tänk om" tankar och har alltid misstankar. Jag har blivit lurad ett antal gånger i mitt liv och egentligen har jag nog vetat om att jag blivit lurad och sviken men tänkt att "nej så kan det ju inte vara" och "nej det kan ju inte hända mig igen" men ändå så har jag blivit så sjukt sviken och ledsen alla gånger  Jag säger bara en sak. Ha inte några stora förhoppningar för då kan det sluta med att du blir sjukt ledsen till slut. När fan ska jag få må bra egentligen? Fick iallafall tid på BUP idag, tog bara 1år och 2 månader men hoopad det börjar klarna upp snart och att jag kan få riktig hjäl nu och inte genom att bli inlåst denna gång.  Tack för mig höres sen! 💙

Det var ett tag sen jag skrev sist beror nog på att jag inte mått så bra. Håller på att fa ner i skiten nu igen... nästan allt känns bara skit just nu och har hamnat i samma skit som jag var i innan hemmet fast denna gång med andra så kallade vänner. Det ända som är bra med mitt umgänge är väl att det finns några vänner som jag verkligen kan lita på och som jag duger att vara med även om vi inte ska ut på nå "skit". Och sen har vi ju dom "vännerna" som bara är falska och bara finns där när alkoholen å annan skit kallar finns även kvar i mitt liv. Egentligen vill jag inte ha nånting mer med dom att göra men tyvärr så är det inte så lätt att bara lämna dom eftersom dom funnits där mestadels av mitt liv. Men sen är det ju så att jag har träffat världens underbaraste människa. Min älskade pojkvän ♡ det finns två personer och så klart min familj i mitt liv som gör mig hel och får mig att orka va kvar. Efter allt jag gjort så finns dom kvar där även fast jag inte förtjänar det. Tack ska ni ha! Vad skulle jag gjort utan er? Jag önskar att jag skulle kunnat gottgöra er och få spola tillbaka tiden och inte göra det jag gjorde och vara med er istället för idioterna men det som hänt går ju tyvärr inte att ändra på. Nej nu orkar jag inte skriva mer. Skriver mer sen. Hörs, hade höjj!

Sitter och tänker tillbaks på den tiden då man var liten och oskyldig. Livet var lätt och man var älskad av alla. 

Jag var ju så klart Pappas Lilla Flicka när jag var liten. Han var den bästa i hela världen och min förebild. Du kan va lugn pappa det är du än idag ;) 

Sen kommer vi ju till den där tiden då man får göra vad fan man vill eller ja, man tycker att man borde få gör det: Tonåren... det sägs att det är det värsta tiden i ens liv och det håller jag fan med om. 

Det var i tonåren jag började må dåligt, började med dåliga saker och umgicks med helt fel folk. Fick hjärtat krossat ett antal gånger. Killar som utnyttjar tjejer bara för att få ligga är det värsta jag vet. 

Det var efter allt det jag började va ute mer och mer och sket fullständigt i vad mina föräldrar sa. Fick ångest av allt jag gjort och det gjorde så jag bara ville ut och glömma allt igen vilket ledde till ännu mer ångest. Jag kunde verkligen inte stanna hemma, fick lov att åka ut och uppleva lyckan, även om den bara varade i just det ögonblicket.

En kväll blev till två. Två blev till flera dagar i veckan, som blev till varje helg som sedan blev till så fort jag hade chansen. På varje lov, direkt efter skolan, och varenda helg var jag ute. Dagarna var absolut inte lika alls. Vi hittade alltid på nå skit så som röjde runt i nån bil utan körkort drack och så gjordes det även några stölder, inte några små stölder direkt..  det var oftast alkohol och/eller droger inblandat. 

(fortsättningen kommer senare)

Tjo!

Denna blogg kommer att handla om mitt liv. Deppresion och ångest, Livet på ett behandlingshem, Vänner och mycket annat. 

Passar det inte dig så stick!